Första tanken efter arbete.
Måste säga att det går riktigt bra att jobba hittills. 9 av 10 punkter som jag var orolig för innan känns riktigt bra. Men vi har förlängt tiden som jag jobbar halvtid. JAg har fått möjligheten att få forsätta 10veckor till i min grupp och det erbjudandet har jag givetvis tackat jag till. Väntar bara på att få höra att försäkringskassan godkänner det. Vilket jag absolut inte är säker på att de gör. Men jag hoppas, behöver och vill verkligen forstätta under hela våren med. Fantastikt möjlighet om försäkringskassan går med på det vill säga. Är så trött på att bli tvungen att bråka med dem om saker som jag inte borde behöva. Irriterar mig som fan!!! Träffar en hel del människor som blir sämre bara av den saken. Kanske något för dem som skriver lagarna att fundera kring. :/ Men så länge systemet gynnar de starka så är det så här....
Iaf så lär jag verkligen ta vara på stunderna som jag ska vila. Lärt mig det på en gång. Absolut inte pressa in en massa saker som inte behöver göras av mig och absolut inte på min sjukskrivna tid. Då ska jag vila och ängna mig åt mina behov såsom träning och vila på min favoritplats framför tvn.
Jag kan faktiskt inte alls idag förstå hur det kunde gå så långt som det gjorde. JAg är verkligen glad för att jag fått möjligheten att gå i samtalsterapi. Det är det bästa jag kunde gjort för min del och jag rekommenderar det till så många andra som faktsiskt borde fundera på "hur de vill leva sitt liv". Att ändra på yttre saker är så mycket lättare än att ändra det man har inuti sig själv. JAg är samma människa idag men med helt nya prioriteringar och värderingar. Jag gör inte saker på samma sätt längre men främst jag tycker heller inte att det ska göras på det sättet. Jag så gärna skulle vilja få människor att förstå att det finns ett lugnare, tryggare och mer välmående sätt att göra saker. Jag var fan-bärare för att alltid driva saken framåt, att det alltid finns mer att få ut av varje situation och händelse. Räckte med att jag skulle till stan så var det ju lika bra att pressa in alla ärenden på en gång. Men på bekostnad av vad????? och inte minst vem????
Jag känner mig så mycket bättre idag och det är med glädje jag ser framåt men samtidigt med sorg som jag ser bakåt. Jag är så glad för mitt liv och vem jag är. Börjar bygga upp mig själv igen. Ett steg i taget, en dag i taget.
Iaf så lär jag verkligen ta vara på stunderna som jag ska vila. Lärt mig det på en gång. Absolut inte pressa in en massa saker som inte behöver göras av mig och absolut inte på min sjukskrivna tid. Då ska jag vila och ängna mig åt mina behov såsom träning och vila på min favoritplats framför tvn.
Jag kan faktiskt inte alls idag förstå hur det kunde gå så långt som det gjorde. JAg är verkligen glad för att jag fått möjligheten att gå i samtalsterapi. Det är det bästa jag kunde gjort för min del och jag rekommenderar det till så många andra som faktsiskt borde fundera på "hur de vill leva sitt liv". Att ändra på yttre saker är så mycket lättare än att ändra det man har inuti sig själv. JAg är samma människa idag men med helt nya prioriteringar och värderingar. Jag gör inte saker på samma sätt längre men främst jag tycker heller inte att det ska göras på det sättet. Jag så gärna skulle vilja få människor att förstå att det finns ett lugnare, tryggare och mer välmående sätt att göra saker. Jag var fan-bärare för att alltid driva saken framåt, att det alltid finns mer att få ut av varje situation och händelse. Räckte med att jag skulle till stan så var det ju lika bra att pressa in alla ärenden på en gång. Men på bekostnad av vad????? och inte minst vem????
Jag känner mig så mycket bättre idag och det är med glädje jag ser framåt men samtidigt med sorg som jag ser bakåt. Jag är så glad för mitt liv och vem jag är. Börjar bygga upp mig själv igen. Ett steg i taget, en dag i taget.
Kommentarer
Trackback
