SatusSaga

som man tar sig ordentligt med tid med sin sambo. Har sista tiden både en och två gånger funderat oss och livet. Inte att jag velat lämna det livet jag har men tankarna flyter liksom omkring en del när man har tid att tänka. Det är också så att den här 1,5veckan, när jag har haft saga helt fastklistrad vid min kropp, har jag varit så trött och instängd att jag börjat känna mig arg på allt. Saga har inte lämnat mig alls. Vi har tom duschat och skitit tillsammans. Tänk att ha en febertung flicka i sin famn när man är på toaletten. Mamma (jag) har varit allt under tiden av lunginflammation. Var hon mammig innan är det ingenting mot nu.

Visst nu tänker nog många att hon har ju en pappa som kan hjälpa. Det har han också gjort på alla sätt han kan. Men jag föredrar att ha en febertung "nöjd" tjej i min famn när jag bajsar än alternativt en som skriker av alla sina krafter för att jag ska komma tillbaka till henne. Inte så avslappnande läge....när jag valt den vägen har jag faktiskt inte kunnat bajsa alls =)

Iaf så är Saga nästan helt frisk nu och mamma hade henne hela dagen igår. Jag och Robbe var iväg bara han och jag, åt middag med några av hans vänner och gick sedan på standup. Vi avslutade kvällen men att sitta på Katalin och bara mysa. Det var helt underbart och jag njöt av varje sekund. Tänk att det behövs så lite för att minnas alla fina sidor hos den man älskar. Blev som nykär på nytt! <3